Så kan du minska risken för röstproblem
Tidigare i veckan skrev vi om folksjukdomen röstproblem här på bloggen. Idag besvarar vi frågorna:
Vilka har högre risk att drabbas? och Vad kan man göra för att förbättra rösthälsan?
Risken för att någon gång i livet drabbas av röstproblem har uppmätts till 30 %. Varför vissa personer drabbas oftare än andra verkar bero på en kombination av genetiska faktorer och miljömässiga.
Vilka har ökad risk att drabbas av röstproblem?
I en studie av Roy et al. (2005) identifierades följande riskfaktorer:
Att vara kvinna
Att vara mellan 40 och 59 år
Att ha höga krav på att tala ofta och mycket eller med stark röst, i kombination med ont om tid för mental återhämtning och röstvila
Röstbeteendet, t ex att tala starkt och under lång tid utan en funktionell röstteknik, vilket kan pressa rösten och i längden ge ett slitage
Att ha obehandlade sura uppstötningar, eftersom det kan göra slemhinnan i stämbanden irriterad
Exponering för kemikalier, t ex färger och lösningsmedel. Även de kan irritera stämbandsslemhinnan vid inandning
Att ha återkommande förkylningar och bihåleinflammationer
En tredjedel av befolkningen i yrkesför ålder har ett yrke med hög röstbelastning, alltså krav på att behöva prata starkt och/eller under lång tid. Lärare är överrepresenterade bland patienter som söker vård för sina röstproblem. Andra yrkesgrupper som oftare får problem är förskollärare, callcenterpersonal (t ex kundtjänst, SOS alarm, säljare) och präster. I en studie jämförde man förekomsten av röstproblem hos sjuksköterskor jämfört med hos förskollärare och fann att pedagogerna var signifikant mer drabbade av röststörningar än sjuksköterskorna, bland annat av stämbandsknutor och struphuvudsinflammation (laryngit).
Vad kan man göra för att förbättra rösthälsan?
Behandla sura uppstötningar. Prata med din husläkare.
Om du ofta är stressad, fundera kring vilka faktorer som stressar dig. Är det på jobbet, fritiden eller både och? Vilka förändringar behöver du själv, ni tillsammans i familjen eller du och din arbetsgivare göra för att öka tid för återhämtning och minska stressen? Har du hjälpsamma verktyg för att hantera stress? T ex träning, yoga, meditation. Hur sover du?
Om du ofta är förkyld, fundera kring om du äter, sover och rör på dig lagom mycket. Om du svarar ja på de frågorna, prata med din husläkare för att ta reda på om det kan finnas andra orsaker som behöver behandlas.
När du är förkyld och hes, vila rösten. Har du röstkrävande arbetsuppgifter, stanna hemma om du inte tillfälligt kan byta och jobba med ”tysta” arbetsuppgifter. Här kan du läsa mer om den förkylda rösten.
Om du har ett röstkrävande yrke - föreslå en fortbildning i röstteknik och röstergonomi och en kartläggning av röstarbetsmiljön på din arbetsplats. Det kan finnas faktorer i den fysiska och psykiska arbetsmiljön som behöver förbättras. En röstergonom kan hjälpa er att identifiera era risk- och friskfaktorer.
Referenser
Simberg, S, Santtila, P, Soveri, A, Varjonen, M, Sala, E, Sandnabba, N.K. Exploring Genetic and Environmental Effects in Dysphonia: A Twin Study. Journal of Speech, language and hearing research. 2009 Feb; 52:153-163.
Roy, N, Merrill, R.M, Gray, S.D, Smith, E.M. Voice Disorders in the General Population: Prevalence, Risk Factors, and Occupational Impact. The Laryngoscope. 2005, July; 115:1988-1995.
Vilkman, E. Voice Problems at Work: A Challenge for Occupational Safety and Health Arrangement. Folia Phoniatrica et Logopaedica. 2000, 52: 120-125.
Ohlsson, A-C, Andersson, E.M, Södersten, M, Simberg, S, Claesson, S, Barregård, L. Voice Disorders in Teacher Students - A Prospective Study and a Randomized Controlled Trial. Journal of Voice. 2015 Sept; 30 (6): 755.e13-755.e24.
Sala, E, Laine, A, Simberg, S, Pentti, J, Suonpää, J. The Prevalence of Voice Disorders Among Day Care Center Teachers Compared with Nurses: A Questionnaire and Clinical Study. Journal of Voice. 2000 Oct; 15 (3): 413-423.
Södersten, M, Granqvist, S, Hammarberg, B, Szabo, A. Vocal Behavior and Vocal Loading Factors for Preschool Teachers at Work Studied with Binaural DAT Recordings. Journal of Voice. 2002, Jan; 16 (3): 356-371.